Vår kärlek

Jag satt imorse och tittade rakt över bordet, där mitt emot sitter min älskade man. Varje morgonen eller ja, nästan varje morgon går jag upp för att tillbringa en stund tillsammans med honom. Att ge mig tid att få vara en stund i närvaro och i kärlek tillsammans gör att morgonen börjar betydligt bättre. När han åker iväg så börjar även mitt jobb med diverse saker. Många gånger  under dagen så kan jag känna en enorm tacksamhet för att vi finns för varandra. I ur och i skur och även som i solsken finns vi där, stöttar varandra, respekterar varandra för precis den vi är. Att finna sig själv och ge sig utrymme för att vara sig själv är också otroligt viktigt. Det är som vi ger varandra syre.

När jag träffade min man så möttes vi genom en bekant vi hade. Vi båda kände genast att vi tyckte lika i många saker. Ja, det var som vi kände varandra redan och ändå hade vi nyss träffats. Därefter blev det en djup vänskap, så där förtrogen att jag inte visste om vi skulle bryta den goda vänskapen för kärleken. För tänk om han inte var kär i mig, då hade jag ju brutit mig loss från det vi hade, den där fina djupa vänskapen.

När vi äntligen förstod att vi båda funnit varandra i kärleken så kände jag genast att vår kärlek kommer att hålla till döden skiljer oss åt. Låter förfärligt när jag tänkte detta första gången, men jag kände att detta var så starkt. Något jag inte kunde ta på men som jag kände att så här kommer det att bli. Nu har vårat liv sammanflätats i berg och dalbanan, i regn och solsken och vi är inne på vårt 35:e år i år.

Så än idag känner jag en ödmjukhet för vår kärlek. Jag vårdar den ömt och ger den näring samt respekt. Att ha humor och ha lätt till skratt är en del och utveckling på vägen hjälper till på traven. Vi kramas ofta för att vi betyder något för varandra fortfarande. Jag håller min hand i hans hand ofta då mitt hjärta slår ett extra skutt av glädje. Vi är fortfarande kära i varandra fast på ett djupare plan.

Hur vi kan tänkas vara

Det som är fantastiskt med oss är att vi har likt regnbågen av sätt att vara på. Så hur kan vi tänkas vara då?

Först så har jag berättat om introvert och extrovert i ett tidigare blogginlägg här. Sedan har vi individer som utöver detta jag skrev om i det andra blogginlägget, personer som lever genom sina känslor medan andra lägger mera känslorna åt sidan och ser livet mera objektivt.

Lite som en pragmatiker som ser det mesta genom praktiska handlingar och låter känslorna inte stå i vägen. Denne person är oftast jordnära och realistisk.

Sedan har vi filosofen som är en tänkare. Funderar djupsinnigt och begrundar.

Sedan finns det passionerade människor. Det låter som om de dyrkar allt. Men jag tänker mig mera en person som är lidelsefull, lever igenom sina känslor eller rättare sagt följer sina känslor mer än att se det ur realistiskt synpunkt. De tar oftast saker och ting väldigt personligt i allt som sägs och görs.

Sedan har vi också de Högkänsliga personerna- HSP.

Du som jag kan ju vara en blandning av allt detta, men oftast har vi något lite mera av introvert eller extrovert, samt om att vara en pragmatiskt person till exempel.

Vad som är viktigt är att försöka förstå varandra. För om du är pragmatisk så kan det vara svårt att leva sig in och förstå någon som tar allt personligt och lever genom känslorna. Inget av dessa är fel på något sätt. Det vill jag verkligen understryka att bekräfta den du är, var den du är men förstå också att det finns andra som inte kanske är som du.

Det är väldigt viktigt att leva och bekräfta sina känslor. Vi mår inte bra av att hålla tillbaka känslorna då det ger sig i uttryck på annat sätt så som pressade tänder.  Att undertrycka känslor mår ingen människa bra av. Det är så viktigt att vi ser oss själva för den vi är och för de som gör oss gott! Att bejaka vårt inre är jätteviktigt!

Vi som individer skall inte ta det så personligt, men hur lätt är det för dem som gör det väldigt ofta?! Här finns det en bra artikel om vikten av att inte ta saker och ting personligt då det leder till stress.

Så ju mer vi vet om oss själva och lär oss hur andra kan vara, samt att ödmjukt kommunicera med varandra leder till att stärka oss själva i vårt inre. Stress kan komma på så många olika sätt, inte bara genom att stress genom dagen.

Förstår vi inte varandra så blir oftast kommunikationen sämre, vi börjar tolka saker och ting och det i sin tur ger oss känslor. Känslorna kanske vi inte alltid gillar och då kan det hända att vi undertrycker dem.

Så länge vi inte pratar illa om någon annan människa, skadar i ord eller i våld så behöver vi inte bry oss om vad andra gör eller tycker. Förminska dig inte för att någon annan tycker något om dig som inte passar dem.

Se dig själv för den du är och bejaka ditt inre med allt du har inom dig!

Så lyssna på hur du vill ha det för att må bra, lyssna inåt till dig själv och våga hela vägen med ditt mod!

 

Längtar och snart nytt år

Jag längtar precis som barn gör till födelsedagar eller julafton. Jag längtar att få se vad det yrkesverksamma har tyckt om mitt manus. Jag har ju själva manuset i datorn så jag skulle kunna fortsätta mitt arbete. Men om de som granskar just nu mitt manus har en massa åsikter om detta, så blir allt arbete onödigt. Jag menar om jag ändrar och/eller fortsätter på mitt manus utan att invänta svaren så blir det en massa onödigt arbete.

Det har ju trots allt bara gått dryga 2 veckor sedan jag lämnade ifrån mig ett fysiskt manus för granskning. Och jag kikar i min brevlåda så där längtansfullt ☺️.

Men ännu inget manus med tyckande.

Så när jag väntar på manuset så gör jag andra saker som att läsa andra böcker.

Jag fick en bok i julklapp som jag just nu läser. Det var ingen bok jag önskade mig men som jag så väl behövde ❤️

Jag kommer att återberätta om denna bok som jag läser nu, vid ett senare tillfälle när jag läst ut den.

Jag summerar detta året som händelserikt och något jag aldrig trodde skulle få fart och utveckling som det nu har blivit. Det har varit intensivt men bra 😊💗

Kommande år 2019 önskar jag innerligt att få publicera min bok, att få fotografera mera och måla mera. Fast det finns så mycket mera som jag önskar inför det nya året och jag vet att 2019 kommer att bli ett toppenår 👍🏻👌❣️🌟🎉🥂

I övermorgon är det sista dagen på året 2018 och samtidigt min pappas födelsedag. Han fyller 75 år och är bortrest utomlands.

Själv skall vi fira det lite varsamt på årets sista dag då vi åker till Värmland på första dagen av året 2019 ❤️

Vi ses mina vänner 👋🏻

Vi reser från 2018 och in till 2019 🎉🎊🥂💝

En kväll med solnedgången

Igår kväll när jag gick ut så såg jag hur vackert solnedgången var. Så otroligt vacker! Jag gick genast en bit bort och tog några bilder med min mobilkamera. Jag såg hur dimman rullade in över landskapet, ängen där frosten låg. Det blev så vackert att se när dimman klev in och tog för sig att jag inte kunde motstå naturspelet. Jag videofilmade dimman med solnedgången och det var så otroligt vackert. Att få ta del av naturens skådespel och få se det vackra, ger för mig en stund av mindfulness. Bara vara i nuet och njuta!

Se här hur vackert solnedgången är här. En tystnad ute på landet med några fågelläten och ett visst brus av riksvägen där bilarna susar förbi i raskt takt. Jag har blivit väl medveten om att biltrafiken har ökat och stressen hur det kör där borta på riksvägen. Förr i tiden så hördes trafiken bara på morgonen och på kvällen, men sällan så mycket brus. Nu för tiden så ökar trafiken och dess stress vilket kan höras i deras fart.

Men jag väljer att lyssna på fåglarna och på tystnaden samt se solnedgången!

För hur det än är, så kan varje människa välja vad den vill fokusera på. Jag fokuserar på det vackra, positiva och de som gör något gott syfte. Jag blundar inte för det som stör eller är mindre bra. Jag registrerar att det finns där precis som trafikens ökning på riksvägen, men det ljudet och bruset av biltrafiken får inte ta min uppmärksamhet. Jag tillåter inte bruset få störa mig, utan släpper fokuset ifrån detta och fokuserar på solnedgången med dimman som kommer istället.

Så ta dig en stund, om än för ett ögonblick att njuta av något gott! Det kan vara något du smakar på eller ser på.

Det blev en bild istället för en video. Vill du uppleva videon får du gå till Instagram och till @tina_inspirerar

 

 

En skön känsla

Här om dagen åkte vi iväg, ut på landet mot kusten till. Det hade fallit mera snö vid kusten än inåt landet där jag bor. Jag fångades genast av det vackra som naturen gav mig med snötäckta granar och hus.

Hela mitt inre bubblade av glädje och jag fick liksom inte nog av det vackra! Jag tog många bilder med mobilen då digitalkameran blev kvar hemma.

Visst känns bilden ovan lite majestätisk? Träden står som väggar längs sidorna och ramar in vägen som känns snarare som en stig. Vi är ensamma på vägen med vår bil vilket känns skönt en förmiddag som denna.

Ännu ett vackert ställe trots att jag åkte med i bilen.

På vägen hem stannade vi till och åter igen fångades jag av de vackra som naturen skapar åt oss tillsammans med rätt ljus i rätt form, som denna lykta. Så stämningsfullt, eller hur?!

Och idag får vi iväg igen, ut på äventyr. Precis när vi är framme så börjar dimman att lägga sig som ett täcke över det svenska landskapet, vår vinterklädda natur. Solen lyste så vackert, dimman infann sig och naturen bjöd på sitt bästa som alltid.

Vi skulle ju bara promenera för en liten stund. Jag kunde inte låta bli att se det vackra och fiskade upp min mobil ur fickan och tog denna bild. För mig är bilden ovan så otroligt vacker! 😍

Hemma står min digitalkamera och väntar på mig med det nya stativet. Ett kamerastativ som jag fick i julklapp! Så otroligt glad jag blev att jag fick detta stativ. Nu skall jag träna mera på att fotografera med stativ och med min digitalkamera.

Så här ser mitt fina kamerastativ ut:

Och idag kom även mitt intyg att jag har gått distanskursen Skriv och Fotografera för läraren Mickan Thor på Ädelfors folkhögskola. Tack Mickan för det du har lärt mig!

Här är några bilder på mitt intyg:

Snart börjar jag en ny distanskurs och även då lär jag säkert få lära mig massor av nya saker i det kreativa skrivandet.

Önskar Er fina stunder!

Fredag och helg

igår var jag till detta bokmöte och jag förväntade mig ingenting, utan såg endast framåt på att få mötas.

Vilket möte det blev! Jag såg hur andra tänkte och gjorde med sina kreativa blivande böcker. Jag tog lärdom och skrev ner en massa stödord för att bli påmind om vad jag  bör tänka på.

Mötet var på en offentligt plats och sorlet  från andra människor var högt då det var massor med folk.

Idag tjuter det i mina öron. Tinnitusen har förvärrats idag efter gårdagen. Jag har total tystnad där jag är, men tjutet i öronen gör att det nästan slår lock för öronen.

Trots tjutet i öronen så är glädje stor och minnena från igår så varma i mitt inre att jag  vill fortsätta skriva.

Mitt i allt skrivande så sker ju livet och alla dess händelser. Stundvis blir jag så uppslukad av orden och av skrivandet, för det är ju så kul. Jag inser att om en vill skriva bok så bör en älska ord och modulera med ord, ändra och formulera om på nytt. Tänka till och tänka om är en del av processen.

Som sagt så sker livet i varje ögonblick och i dessa ögonblick så finns jag där, precis som du. Vi andas, tar intryck och ger avtryck för andra. Vi processar i våra känslor och i våra tankar för det vi möter och upplever.

Mitt i allt detta som kallas livet så bör vi göra val i vad vi vill, i vad vi tänker och i vad vi känner. Vill jag ha det så här just nu? Vill jag följa det råd som ges, eller vill jag ta en del av det som sägs? Bör jag utveckla detta, eller bör det ta en annan form? Hur känner jag inför det jag möts inför?

Jag vill utvecklas och gillar att möta nya möjligheter som för mig framåt med mera kunskap. Det inspirerar mig att lära mig något nytt.

Det känns som det händer saker nu, en process i livet, en process i mitt liv och jag liksom du får välja att antingen följa med i processen eller göra motstånd. Vi väljer medvetet eller omedvetet i livet.

Idag är det fredag och denna helg är allhelgonahelgen.  Det tänds ljus vid gravar och minnen hedras till bortgångna nära och kära.

Mer om denna helg finner du att läsa här: https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag 

För mig är Allhelgona helgen precis som andra dagar, värna om de du älskar både de finns omkring dig nu och de som har gått bort. Ge kärlek och vänskap och uppskatta livet ❤️

Önskar dig en fin och behaglig helg där du får umgås med de du tycker om ??‍♀️