Livsstilsinspiratören Tina

Livsstilsinspiratören Tina, det är jag det 🙂

Hur kommer det sig då att jag gillar detta med livsstil och att inspirera andra människor?

Själv har jag gått igenom mobbing, fysisk våld på mig, sexuellt ofredanden, glädje, djur och natur och en hel del rara människor. Det var djuren som fick mig på fötter och fick mig att se det där viktiga och att vara behövd. En villkorslös kärlek!

Naturen gav mig läkning under alla dess otaliga promenader jag gjort med andras hundar när jag själv inte kunnat äga någon hund. Stillheten och värmen hos kor och hästar samt katter har stärkt min självkänsla när övergivenheten funnits där. Min första ägda hund blev en stor pudel 1983 och efter det har hundar och katt funnits i mitt liv, samt andra djur också.

Det arbeten jag har haft och som gjort att jag gillar människor, personlig service, kundservice och omvårdnad började med frisöryrket. Åh vad jag älskade att få skapa frisyrer och göra människor glada! När kroppen sa ifrån och jag blev tvungen att tänka om i livets arbete, så valde jag först som försäljare på Systembolaget. Ja det var då när det inte fanns någon “ta själv-plock” utan där kunderna fick stå i kö och få flaskorna levererade över disk.

Sedan blev det vården, så väl högt som lågt. Det blev landstinget och det blev kommunalt. Jag jobbade med människor i respirator och som kippade efter luft, tog hand om nyfödda barn och blivande föräldrar vid förlossningen, fanns till vid livets slut när döden kom i antågande. Jag har stått vid britsen och gjort HLR- Hjärt och Lungräddning på akutrummet vid hjärtstopp. Jag har funnits där när anhöriga har tagit farväl till sina nära och kära i sorgens närvaro. Jag har stöttat och kramats i närvaro, för att jag ser varje individ- så väl som sjuk som de som varit anhöriga. Jag har även peppat och givit glada tillrop som livat upp dagen för arbetskamrater som patienter som blivande föräldrar.

Så när jag har sett allt detta, funnits där genom födelse till döden. Det plötsliga till det som sker naturligt, har givit mig en erfarenhet om livet och dess skörhet. Vikten av att fånga stunder, se varandra och framför allt ta till vara på sig själv. Leva det liv som jag och du önskar.

När jag nu bär på denna kunskap som jag gör, så vill jag så klart dela med mig till dig för att inspirera dig till din egna goa härliga livsstil!

Då jag gillar verkligen personlig utveckling och kunskap även i andra former så har jag utbildat mig till Certifierad ACT- och KBT Coach för att bättra på min kunskap om beteende, människor och acceptansen när livet känns trassligt.

Känslan finns där än idag, när jag är en del av att rädda liv i någon form på människor, allt från hjärtkompressioner till samtal.

Det har gjort till den jag är- en Livsstilsinspiratör i stora mått som ser det goda och i det lilla som finns att njuta av i varje ögonblick!

Måndag och ny kurs startar idag

Måndag morgon skulle jag inte kunna påstå, snarare kväll. Idag är det en ny dag på denna vecka samt så startar en ny skrivarkurs igång.

Den tidigare skrivarkursens upplägg passade mig perfekt då den lades upp med en uppgift/övning i början på veckan och sedan hade jag på mig en vecka innan det skulle vara inlämnad. Uppgifterna skrevs till min mejl, jag gjorde uppgiften och sände den tillbaka till kursläraren.

Denna skrivarkurs startar idag där vi har en helt ny mejl, classroom i google och där jag nyss fått uppgiften. Uppgiften blev flödesskrivning i 3 minuter i minst 5 dagar per vecka till kursens slut. Så detta flödesskrivning skall flöda fram varje dag i 15 veckor. Själva flödesskrivningen skall inte lämnas in. I den här kursen har vi två böcker som kursläraren själv har skrivit. Dessa böcker skall vara till hjälp i de olika modulerna som vi skall gå igenom. Uppgifterna som lämnas in, frågor och uppgifter skrivs i classroom. En helt annan skrivarkurs.

Utöver detta så fick jag tillbaka min bok i brevlådan i fredags. Yippie! Jag blev spänd i kroppen, nervös att jag knappt vågade kika in i kuvertet om hur mycket synpunkter som hade kommit gällande min text. Jag hade ju nyss fått hört av den första personen som hade granskade den att det var skrivet med blyerts de synpunkter personen hade i min text. Den andre personen som skulle granska min text efter julen och framåt till nu, skrev ett bifogande brev som låg med i kuvertet. Där stod det följande:

“Hej Tina

Jag måste tyvärr avstå från granskningen av din fina skrift. Om jag skall granska den måste det ske när det finns tidsutrymme. Tyvärr är jag just nu mitt uppe i min forskning som jag ägnar all min tid så jag har inte utrymme till ytterligare en uppgift (ska ha en examen i februari), Överläkare.”

Först blev jag lite ledsen över att personen inte kunnat ge mig min bok tidigare om den personen visste att tid inte fanns. Sedan omvandlade jag detta till att personen ville verkligen få till sig tid för att granska min text i min bok. När jag nu skrev och funderade hur det gick med min bok så kände väl personen att det blev prioriterat. Det som har granskat min bok är ju yrkesverksamma personer som inte på något sätt sagt till om att få läsa min bok. Utan dom har vänligt tagit emot min bok, läst den och gillat den.

När jag sedan öppnade min bok för att läsa det synpunkter som var skrivet i blyerts så hade jag räknat med en hård sågning. Där det skulle vara överstryket i texten med många synpunkter. Men till min stora glädje så fanns där endast ett fåtal synpunkter som behövde ändras. Gissa så glad jag blev!

Det jag har märkt när jag skrivit boken, både vid första tillfället, andra tillfället och så vidare så har jag märkt hur jag tillsammans med boken känt en mognad till orden i boken. Jag som först var så ivrig att skriva ner och kände mig överlycklig, känner nu istället en lugnare och mognare känsla med textens innehåll. Vill jag ha mera text i min bok? Vill jag omformulera min text på något sätt för att förbättra? Jag granskar min bok på ett helt annat sätt än vid första början. Det är väl som att lära sig cykla tänker jag. I början är en överförtjust i bedriften att verkligen kunna cykla. Sedan när en kan cykla så lär en sig att njuta av sin cykling och hur det kan göras på utan ansträngning. Så ser jag nog mitt bokskrivande just nu. Min bok blir likt ett skötebarn som jag vårdar på bästa sätt för att göra texten, bilderna och figurerna så bra det bara går ur mitt synsätt men också ur andras synsätt. För hur den är så är ju min bok som delvis är en faktabok, handlingsbok och även stöttande bok något som andra skall läsa och köpa.

Jag har ju alltid varit den där personen som gärna vill hjälpa andra människor genom mina ord, fotografier och målningar.

Imorgon blir det flödesskrivning igen och jag tar den nog på morgonen 🙂

Jag kommer även att påbörja min ändring i min bok imorgon igen. Inget skall förhasta fram utan jag vill skriva, känna efter om det är bra, fylla ut, lägga till sidor och ändra det som jag fått synpunkter på. Detta gör jag inte på en dag utan det kommer att ta mitt fokus och min tid framöver i några veckor. Jag kommer att återkomma om min fortsatta skrivarprocess såväl i kursen som med min bok.

Ikväll bär det nog av till rallylydnaden med vår hund Charlie <3 Även detta kör igång ikväll. Varje måndagskväll åker jag cirka 11,5 mil tur och retur med min hund för att träna rallylydnad i en tid som är 20.00-22.00 vilket betyder att jag är hemma cirka 23.00 på kvällen.

En glädjande känsla i skrivarprocessen som författare

Jag blev så otroligt glad idag när jag fick e-post. Det var så att jag hade skrivit igår till de personer som skulle granska min bok och dess innehåll. Först var det sagt att det skulle vara en yrkesverksam person som skulle granska min skrivna text. Jag sa till den som skulle granska att om personen skulle tycka att innehållet av det jag skrev var bra, så fick personen gärna ge boken vidare till ytterligare en person till för granskning. Och så blev det, att nästa person håller nu på att granska min text. Den andra yrkesverksamma personen granskar hårdare, för det vet jag. Den sista person har alltså haft min bok sedan i julas.

Här sitter jag nu och med vetskapen att snart kommer min bok tillbaka till mig med synpunkter skrivna med blyerts. Först skriver jag med hjärtat och med passionen för det jag vill få fram. Det blir på något sätt blottat och känsligt på samma gång. Sedan ber jag om att få min text granskad av andra, att få höra deras åsikter om hur texten skall läggas upp och formuleras. Därefter kommer min text tillbaka med synpunkter som kan vara känsliga. Men jag vet ju att synpunkterna och granskningarna är bra för mitt utvecklande och för bokens bästa.

Snart får jag jobba vidare igen med min bok, ja jag säger ju bok fast sidoantalet är endast runt 40 sidor med omslag, alltså ett häfte i ett format av A5.

Oj vad jag kommer att vänta nu med spänning!

Jag ville så gärna dela med mig av processen om hur det går med mitt skrivande och min bok, då jag även skriver om annat här också.

Allt gott till Er 🙂

Att ta hand om sig

Hur ser du liksom jag på detta med att ta hand om sig?

Ofta säger i alla fall jag att jag tar hand om mig, för det gör jag till större delen. Men hand på hjärtat och när jag tänker tillbaka på alla stunder, tar jag då hand om mig. Svaret blir nej.

För som oftast vill jag göra saker, tider att passa eller något annat som just då inte går att skjutas på och det är kanske då jag behöver ta hand om mig.

Jag brukar ofta se saker och möjligheter i metaforer.  Som detta med att ta hand om sig till exempel. Vi är alla olika individer med olika uthållighet och olika känslighet i olika miljöer.

Så denna metafor får då bli mina stackars blommor!

Se bara på denna stackars torkade blomma. Den får vatten kontinuerligt och har tidigare frodats. Nu glömde jag eller rättare sagt hade annat att tänka på så här i juletid och vid nyår. Stackars blomman klarade inte detta och vissnade ner.

 

Sedan har vi denna blomma som också fått samma behandling som den ovan som torkade. Den här blomman frodas och växer.

Precis så är det med oss människor! Jag menar inte att vi torkar och vissnar ner bokstavligt. Utan det jag menar är att vissa av oss människor är känsligare för yttre påverkan än andra. Sedan kan det också vara så hur uthålliga vi är. Vilken miljö vi befinner oss i.

Så ibland behöver vi/bör vi ta hand om oss lite extra utifrån det förutsättningar som finns.

Att ta hand om sig är att värna om sitt inre och värdera sig själv på ett värdefullt sätt. Om det inte går att ta hand om sig alla stunder i veckan, så kanske du liksom jag får ta hand som sig lite extra efteråt.

Jag insåg då när jag såg blomman som torkat, hur jag hade varit upptagen med annat. Detta ledde till hur skört det är och vad är viktigaste. Prioriteringar är bra att ha, för gallring och fokusering.

Så prioritera dig själv, du är värdefull och ta hand om dig så bra det går!

 

Längtar och snart nytt år

Jag längtar precis som barn gör till födelsedagar eller julafton. Jag längtar att få se vad det yrkesverksamma har tyckt om mitt manus. Jag har ju själva manuset i datorn så jag skulle kunna fortsätta mitt arbete. Men om de som granskar just nu mitt manus har en massa åsikter om detta, så blir allt arbete onödigt. Jag menar om jag ändrar och/eller fortsätter på mitt manus utan att invänta svaren så blir det en massa onödigt arbete.

Det har ju trots allt bara gått dryga 2 veckor sedan jag lämnade ifrån mig ett fysiskt manus för granskning. Och jag kikar i min brevlåda så där längtansfullt ☺️.

Men ännu inget manus med tyckande.

Så när jag väntar på manuset så gör jag andra saker som att läsa andra böcker.

Jag fick en bok i julklapp som jag just nu läser. Det var ingen bok jag önskade mig men som jag så väl behövde ❤️

Jag kommer att återberätta om denna bok som jag läser nu, vid ett senare tillfälle när jag läst ut den.

Jag summerar detta året som händelserikt och något jag aldrig trodde skulle få fart och utveckling som det nu har blivit. Det har varit intensivt men bra 😊💗

Kommande år 2019 önskar jag innerligt att få publicera min bok, att få fotografera mera och måla mera. Fast det finns så mycket mera som jag önskar inför det nya året och jag vet att 2019 kommer att bli ett toppenår 👍🏻👌❣️🌟🎉🥂

I övermorgon är det sista dagen på året 2018 och samtidigt min pappas födelsedag. Han fyller 75 år och är bortrest utomlands.

Själv skall vi fira det lite varsamt på årets sista dag då vi åker till Värmland på första dagen av året 2019 ❤️

Vi ses mina vänner 👋🏻

Vi reser från 2018 och in till 2019 🎉🎊🥂💝

En skön känsla

Här om dagen åkte vi iväg, ut på landet mot kusten till. Det hade fallit mera snö vid kusten än inåt landet där jag bor. Jag fångades genast av det vackra som naturen gav mig med snötäckta granar och hus.

Hela mitt inre bubblade av glädje och jag fick liksom inte nog av det vackra! Jag tog många bilder med mobilen då digitalkameran blev kvar hemma.

Visst känns bilden ovan lite majestätisk? Träden står som väggar längs sidorna och ramar in vägen som känns snarare som en stig. Vi är ensamma på vägen med vår bil vilket känns skönt en förmiddag som denna.

Ännu ett vackert ställe trots att jag åkte med i bilen.

På vägen hem stannade vi till och åter igen fångades jag av de vackra som naturen skapar åt oss tillsammans med rätt ljus i rätt form, som denna lykta. Så stämningsfullt, eller hur?!

Och idag får vi iväg igen, ut på äventyr. Precis när vi är framme så börjar dimman att lägga sig som ett täcke över det svenska landskapet, vår vinterklädda natur. Solen lyste så vackert, dimman infann sig och naturen bjöd på sitt bästa som alltid.

Vi skulle ju bara promenera för en liten stund. Jag kunde inte låta bli att se det vackra och fiskade upp min mobil ur fickan och tog denna bild. För mig är bilden ovan så otroligt vacker! 😍

Hemma står min digitalkamera och väntar på mig med det nya stativet. Ett kamerastativ som jag fick i julklapp! Så otroligt glad jag blev att jag fick detta stativ. Nu skall jag träna mera på att fotografera med stativ och med min digitalkamera.

Så här ser mitt fina kamerastativ ut:

Och idag kom även mitt intyg att jag har gått distanskursen Skriv och Fotografera för läraren Mickan Thor på Ädelfors folkhögskola. Tack Mickan för det du har lärt mig!

Här är några bilder på mitt intyg:

Snart börjar jag en ny distanskurs och även då lär jag säkert få lära mig massor av nya saker i det kreativa skrivandet.

Önskar Er fina stunder!

Det händer saker

Här hos mig händer det saker hela tiden och det är så otroligt roligt!

Först av allt så är jag inne på min näst sista vecka i distans kursen om att skriva och fotografera. Jag har lärt mig massor på denna kurs och den har berikat mig otroligt mycket.

Sedan under distanskursen gång så har det även varit till uppgift att ha ett eget projekt. Det har så klart blivit den redan påbörjade skrivna “boken” som snarare är ett häfte  på 48 sidor idag. Jag funderar på att fylla i med flera ord och flera sidor så det är en så bra bok det kan bli. Det handlar ju inte bara om att jag skall skriva och sedan publicera. Jag skriver för läsare som önskar sig en bok som är skriven på sådant sätt som jag nu har gjort. Mitt upplägg är lite annorlunda i den blivande boken. Just nu befinner sig min “bok” hos en till två yrkesverksamma person som kommer att granska min text. Om min text är hållbar för tilltänkta läsare. Jag känner ett visst ansvar som utgivare av min bok och därav att jag vill få boken granskad från olika håll för att förbättras och göras så bra det bara går. Ett visst pirr i magen är det just nu då jag inte har en aning om vad granskarna tycker om det jag har skrivit och jag vet att dom är väldigt hårda i sin granskning.

Det här med att skriva min egna bok är som att lära sig gå. Stappligt och osäkert då jag inte känner till hur det är då jag aldrig tidigare gjort detta.

I mitt huvud har det snurrat vidare om hur jag skall publicera min bok och vart publicerar jag min bok. Skall en lektör granska också min bok? Jag fick ett väldigt bra tips från Anita Birgitta   om Solentro ett företag där du kan ge ut din egen bok.

Solentro har även författarpaket vilket kan vara bra och behjälplig.  Solentros sida om att publicera din bok.

Sedan finns det tydligen en väldigt massa andra sätt att publicera sin bok på när jag vill ha egenutgivning. Förlag är ju väldigt svåra att få ett godkännande ifrån och att överhuvudtaget få komma med i ett förlag. Det passar mig utmärkt att få ge ut min bok på egen hand då jag kan bestämma det mesta om hur jag vill ha det.

Så detta är en djungel i sig att ta reda på hur jag på bästa sätt kan ge ut min bok. Det borde finnas en kurs för detta också tycker jag. Då allt påverkas om hur boken skall se ut vid tryckning och hur många exemplar jag önskar. Vill sälja min bok på egen hand och endast gå till tryckning? Vill jag ha min bok tillgänglig på nätbokhandeln? Ja massor av frågor uppstår i mitt huvud när det gäller detta. Ja det är ju min första gång jag någonsin kommer att ge ut en bok och jag vill ju börja småskaligt men samtidigt så vill jag även dela med mig till andra. En kluven känsla där jag bör ta ställning till innan jag publicerar boken.

Sedan har jag kommit in på en ny skrivarkurs på distans för vårterminen! Otroligt roligt tycker jag! Jag känner verkligen hur jag på något sätt har kommit hem och landat i mitt inre när jag nu skriver, går på skrivarkurs samt kommer att ge ut min bok.

Förr har jag inte förstått hur jag skulle få till det med allt mitt kreativa flöde och skapande. Nu vet jag bättre och förstår allt så mycket tydligare. Mitt målande kommer i den kommande bok som jag kommer att skapa efter den nuvarande bok som jag nu håller på med. Att sätta ihop mitt måleri med mitt skrivande känns så otroligt roligt. En mix av båda sakerna där jag får skriva och få samtidigt utlopp för mitt andra kreativa sätt som att måla och fotografera. Det känns väldigt skönt när allt faller på plats.

Det är en process även för mig när jag skriver och när jag granskas, då jag utvecklas genom lärandet.

Just nu så intar jag mitt kaffe här vid datorn. Ett kaffe som smakar Irish Cream och det är väldigt gott!  Irish Cream kaffet som jag har fått i födelsedags present. Sitter här i min stol och stunder som infinner sig med inre reflektion, landar i mitt inre och känner hur en viss utveckling börjar ta form. Ett vitt täcke finns ute på marken och den vita jul är i antågande. Det skapar mer julstämning med snö på marken. Juletid med myskänsla och samvaro.

Kreativa hälsningar från mig till dig

Min första bok som är under process

Jag har faktiskt tänkt länge på att skriva bok men aldrig kommit till skott på något sätt. Infallsvinklarna till att skriva min bok har varit många och jag på något sätt inte fått till någon struktur till hur jag skulle kunna komma igång med mitt skrivande till min tilltänkta bok.

Så en dag möttes jag av en bekant som frågade mig om att komma på en kurs i att skriva en bok. Detta ledde till att jag fick den strukturen jag så väl behövde!

Därefter så byggdes min struktur vidare på rubriker, antal sidor och att det skulle bli ett häfte där ämnet är fakta.

Under processens gång så har texten byggts vidare, sidorna har blivit fler och balansen med hur mycket skall få komma med i min bok och inte känns svår stundvis!

Tidigare, vid ett helt annat tillfälle och årtal så började jag med att skriva för att få till en bok i samma ämne och då använde jag mig av programmet Scrivener som säkert är ett bra översiktligt program för att få till det bra. Jag kände just vid den tidpunkten att det kändes svårt med Scrivener och jag fick helt enkelt inte till det. Bokprojektet lades ner från min sida.

Utöver mitt skrivande i min bok så går jag en distanskurs i att skriva texter vilket ger mig reflektioner över hur jag kan utveckla mitt skrivande.

Jag har imorgon på mig att skriva så klart jag kan i min tilltänkta bok så att en person kan granska mitt innehåll och tycka till om detta. Personen i fråga har mycket goda kunskaper i ämnet så för mig är väldigt viktigt vid vårt möte på tisdag att allt jag nu har skrivit och ritat blir så klart det bara går. Jag läser mina egna texter gång på gång så väl i datorn som i utskriven på papper där jag kan ändra mina ord och meningar, stryka över och skriva nya ord. En process i sig att se orden och dess betydelse. Jag har ju även låta några få andra se min text för att granska den, för dess innehåll, meningsuppbyggnad och felstavning.

Många gånger är det så lätt att orden stannar kvar i huvudet istället för att komma ut på pappret. Det känns faktiskt lite pirrigt att snart är det klart så långt det går med granskningen och därefter är det möjligt med några granskningar till om jag behöver rätta lite till i mitt manus.

Just nu lägger jag upp mina texter i Word vilket är lite jobbigt då jag ändrar eller skriver lite till i texterna så flyttar sig all text. Dessutom så är inte sidorna i boken i numrerad ordning då Ni säker vet att framsidan sitter ihop med baksidan till ett A4 papper som sedan blir till A5 papper när det viks ihop. Innan jag fick till detta med att få rätt ordning för tryck av boken det blev inte lätt och det fick göras om många gånger innan jag fann den “rätta” ordningen för tryckningen.

Varför vill jag då ha det i A5 format?   Jo för att det skall vara lätt i att ha i handen.

Varför lättläst och lättförståeligt? Jo för att min bok skall lätt kunna läsas av många människor på ett enkelt sätt likt en handbok och inte som en novell eller roman. Det är ju i botten en faktabok som jag håller på att göra.

Detta med hur många sidor den skall innehålla beror faktiskt lite på. Tanken var ju från början på 40 sidor, men har nu utökats för stunden till 48 sidor. Det är möjligt att det blir fler sidor innan allt är klart, men det får vi se framöver. Jag vill inte begränsa mig, men heller inte sväva ut i min bok. Det skall hålla en röd tråd med viss struktur.

Så håll nu tummarna så att att allt går vägen och blir så klart som det bara går till imorgon kväll!

Önskar Er en fin kväll och en skön morgondag!